Trädgårdens former

Något som jag ideligen kommer i kontakt med genom planläggning av andras trädgårdar är missuppfattningen att raka linjer är tråkiga. De flesta försöker göra sina gångar och rabatter lite svängda och böjda för att ge trädgården ”mer liv”. Så behöver det inte alls vara! Jag citerar ur en underbar liten bok som heter ”Idealträdgården”:

Men vilka tröstlösa försök att åstadkomma vackra, slingrande gångar får man ej se i en del mindre trädgårdar! De vrida sig hit och de vrida sig dit utan att ens anstränga sig att leda någonstädes och ligga där i sitt elände och visa sig i hela sin längd. En kort rak gång är i detta fall oändligt att föredraga, den har åtminstone intet anspråk på att vara annat än vad den är.”

”Idealträdgården” kom ut i England 1910 och i Sverige 1924.

Han skräder minsann inte orden H.H Thomas! Han har mer att säga i ämnet:

”Många anse, att den svängda linjen i en trädgårdsanläggning alltid är fördelaktigare än den raka. Det behöver den icke vara. En misslyckad kurva är långt fulare än en illa placerad rak linje. I synnerhet i fråga om en liten trädgård är det av stor vikt att få den omsorgsfullt planerad. Den raka linjen är lättare utförbar, medan det är det lättaste i världen att fördärva en kurva.”

För tre år sedan började vi på allvar lägga grunderna till vår kryddterrass. Eftersom ytan är ganska liten och långsmal och MYCKET skulle få plats, bestämde vi oss för en väldigt enkel planlösning med rabatter utåt nästa terrass och två rektangulära rabatter i mitten för de kryddor som vi använder mest.

Jag kan inte annat än att hålla med ”Idealträdgården”. Det är inte så att den böjda linjen eller formen inte bör användas utan bara att den kräver mer av sin utövare. Man måste helt enkelt tänka igenom vad man vill åstadkomma ordentligt innan man börjar!

En av ”rektanglarna” i våras. Vi insåg att någon form av kant var nödvändig för att göra rabatten tydligare.

Vi inköpte därför begagnad kantsten till rabatterna utåt och en begagnad betongsten (som finns lite överallt i trädgården vid det här laget..) till övriga kanter och började förtydliga!

Att däremot använda raka linjer och grundformer är ofta mycket enklare. Rabatterna och gångarna känns mera ”på plats” och det är som om ögat känner igen dessa former och lätt kan orientera sig.

Från i somras. Även om kantstenen inte syns lika tydligt längre så finns den där och ger en stabilitet åt rabatterna.

Visst kan det bli tråkigt om anläggningen blir för stel, men då får man jobba mer med innehållet i rabatterna. För en regelbunden form har mycket högre tolerans mot ett ”rörigt” innehåll, eftersom ögat lätt känner igen en grundform ändå.

Efter ett år med den stora rabatten på rosenterrassen började det kännas som om något måste göras. Dess böjda och amorfa form kändes otydlig och vag, så i våras fick den en förtydligad form. Svängarna och böjarna behövdes tas ut och göras tydligare för att det skulle bli någon effekt.

När det så kommer till lite mer ”amorfa”, oregelbundna former har man inte hjälp av samma ”igenkänningseffekt” som med grundformerna och därför bör man tänka på att ta ut svängarna så mycket som möjligt!

Försommar. De nydelade plantorna har redan tagit sig rejält och börjat sudda till formen.

Gör man en sväng måste denna vara ganska rejäl med tanke på att den kommer att ”lurvas” till av växterna som skall vara i rabatten. Dessutom ser man inte formen uppifrån, som på sin ritning, utan från sidan och detta kräver också en tydlighet i formen!

Högsommar. Rabattens ”nya” och kraftigare svängar tycker jag fungerade bra. Gången försvinner in bakom rabatten och man bara anar vad som händer bakom den gula praktröllekan!

Även gångar och stigar fungerar på samma sätt som med rabatter. Raka, enkla gångar som leder till ett mål är ofta lättare att lyckas med en svängda. Problemet med svängande gångar är nämligen att de måste ha något att svänga runt, de måste helt enkelt ha en anledning att svänga!

En vacker gång i en engelsk privatträdgård i Cornwall. En rak gång tål en hel del yvig växtlighet utan att bli otydlig. Ett blickfång ger också gången en riktning, men även en nyfikenhet på vad som händer bakom..

Har man inte det kan man ju lätt skapa något att svänga runt, som en sten, ett träd eller en buske, men en sväng utan anledning känns fullständigt omotiverat! Om en gång svänger på en plan yta kommer man att gå rakt i alla fall enligt min erfarenhet.

Vår trädgårdsentré i juni. Gången skymtar bakom allt försommarflor!

Summan av kardemumman är alltså detta: Enkla grundformer som kvadrater, rektanglar och cirklar osv., behöver inte vara tråkiga, utan kan snarare vara lättare att lyckas med. Oregelbundna former kräver lite mer planering och kanske också lite mer funderande på plats i trädgården och inte bara på pappret! Tänk på att ta i ordentligt med svängar och böjar! Gångar svänger av en anledning och ibland kan det vara trevligt att kunna gå från A till B utan krumbukter! /R

Advertisements

One thought on “Trädgårdens former

  1. Bra inlägg! Fint att du visar med bilderna vad du menar. Jag sitter och ler igenkännade när jag läser. Så rätt, så rätt! Ju mindre en trädgård är desto viktigare är det att vara tydlig med formerna tycker jag. I min privata trädgård har vi väldigt mycket raka linjer – på så sätt bildas en grundstruktur och växterna får stå för det mjuka… men inte tycker folk att den är kantig och steril för det (såklart). Ni kommer nog att få en fråga från Katarina på Odla.nu om ni inte fått den redan.

    Kram Anna Vattenkanna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s