Kompost och köksträdgård

Förra veckan skrev jag om våra planer för 2013 års köksträdgård och i helgen började vi nosa lite på några av dessa…. Vårt största projekt just nu är ju annars taket på vår husutbyggnad, men tyvärr finns det inte mycket man kan göra med sådant när regnet bara öser ner. Som trädgårdsmänniska får jag dock erkänna att det inte känns helt fel att ”tvingas” ta fram spade, kratta och skottkärra…

I somras kom vi på att köksträdgården behövde mer odlingsytor och mindre grus. Eftersom vi inte visste detta när vi anlade köksträdgården fick vi vackert finna oss i att gräva upp allt grus vi tidigare kämpat med att lägga dit. Inte mycket att fundera på, bara ta fram skyffeln och börja skyffla….  Odlingsytan vi nu börjat anlägga löper längs med köksträdgårdens västra mur och ska innehålla spaljérade äppelträd, tulpaner, allium och perenner såsom stjärnflocka och silverax. Blomning och grönska med höjd alltså.

Vi började få lite ont om stenar till ett kommande trapprojekt, men så snart vi börjat gräva i  vår nya rabatt löste sig stenproblemet automatiskt. Nu tror jag att vi har material till åtminstone halva trappan. Egentligen skulle vi lagt en tändsticksask eller något bredvid stenarna så att man ser att det inte är smågrus det handlar om. Svettigt och ryggslitande är det att ta upp dessa bumlingar men det är det värt. Det är en fantastisk lyx och glädje att kunna använda eget material till trädgårdens olika projekt.

Efter mycket grävande och fixande fick vi till vår rabatt och vi snickrade också till en träram som avgränsare mot gruset. I och med att marken lutar hamnar den övre delen av rabatten ungefär i markhöjd medan den nedre delen sticker upp en dryg decimeter. Träkanten både förstärker och suddar ut nivåskillnaden på något underligt vis..

Liknande träramar gjordes tidigare till våra nya päronträd. Tydliga markerade odlingsbäddar ger ofta ett mer rejält och genomtänkt intryck, i alla fall i en köksträdgård där trädgårdsägarna strävar efter mer ordning och reda…

Här ser man den nya perennlisten lite uppifrån, nästan helt fylld med ny fin jord. Just det där med jord var annars ett huvudbry för oss. Var skulle vi få tag på tillräckligt mycket material till vår nya rabatt? Det är inte vidare kul att åka och köpa nya jordsäckar när man borde kunna ha mängder av fin mylla producerad i den egna trädgården. Dessa tankar gjorde att vi började fundera över det där med komposteringsytor. Vi har tidigare liksom inte riktigt kommit till skott i den frågan. En mindre kökskompost och ett par högar av säsongens perennklipp är ungefär vad vi lyckats åstadkomma. Just denna helgen hade vi tur, vi hittade nämligen en hög vi nästan helt glömt bort. Jag tror att den legat i ungefär tre år och den hade nu blivit perfekt! Efter en livlig diskussion med ett inflyttat sorkpar fick vi tillåtelse att använda komposten. Tillsammans med välbrunnen kogödsel lyckades vi fylla upp nästan hela vår nya rabatt.

När vi tömt vår komposthög återstod en helt tom yta. Kunde man tänka sig något vettigare är att använda denna yta till ett mer organiserat kompostområde? Vi började spåna: Vad hade vi hemma i materialväg? Ett par betongplintar, några stolpar och ett gäng uttjänta lastpallar. Med hjälp av detta och lite skruvar, bultar och beslag lyckades vi åstadkomma stommen till två nästan kubikmeterstora kompostbehållare. Det är ganska glest mellan lastpallarnas brädor så vi får nog spika till lite extra virke för att göra dem tätare. Vi har fler pallar och stolpar på lager, fler behållare är alltså att vänta sig…

Såhär såg det ut i mitten av vår slarviga komposthög efter tre år. Undrar hur mycket kortare tid det tar i våra nya icke-slarviga komposter? Kanske kommer vi kunna se ett sådant resultat varje år? I varje kompost?.. Vi håller tummarna och känner att vi efter denna helg kommit allt närmare en frodig och grönskande köksträdgård!/S

Advertisements

3 thoughts on “Kompost och köksträdgård

    • Bra fråga! Vi glömde visst skriva att stolparna även tjänstgör som stomme till ett plank/staket som ska byggas under vintern. Komposterna blir som ett extra stöd åt staketet eftersom det ofta blåser från åkern utanför.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s