Spaljé till bönor och ärter

För en tid sedan skrev vi ett inlägg om vår köksträdgård där bland annat bilden ovan fanns med. Tanken var att vi skulle bygga en sådan här spaljé som sedan skulle täckas in av frodiga bönor och ärter. Nu har vi påbörjat detta projekt och vi får väl se om vi lyckas efterlikna skissen…

Först fixar vi till jorden litegrann. En skottkärra välbrunnen hästgödsel från vår granne får räcka till denna odlingsbädd. Varken bönor eller ärter behöver särskilt mycket gödsel så vi får se till att inte lägga på för mycket. I mitten av bädden ska vi dock ha en eller två gurkplantor och de kräver massor av näring. Lite extra gödsel på dem alltså.

Här har vi rotat färdigt med grepen. Det är en fantastisk känsla med nygödslad, lucker och luftig jord. Vårsolen ligger på och jordytan blir alldeles varm… Snart ska här spira!

Från skogsbacken bakom huset har vi hämtat hasselgrenar till vår bönhydda. Det har hämtats en hel del hassel genom åren och nu börjar det märkas på buskarna. I början var det svårt att hitta unga hyfsat raka grenar, de allra flesta hade många år på nacken och var hårda och knotiga. Succesivt har vi glesat ur bland dessa gamla grenar och fått fram riktigt fina bestånd som vi kan ”skörda” fint spaljévirke från. Hassel är perfekt för sådant här, de är böjliga och sega, långa och tunna och så har de ”fnottriga” och trassliga smågrenar som blir jättebra för klängväxter att grabba tag i.

Ja, så var det dags för spaljén (eller hyddan kanske vi ska kalla den). En rejäl stör grävdes ner så djupt det gick i mitten av bädden. Vi hade direkt lite bekymmer med att få den att stå kvar i och med att jorden var så lucker. Ett par tvärslåar längst ner fick tjänstgöra som ankare och till slut stod stören stabilt kvar i jorden. I varje hörn placerades en längre hasselgren att böja in mot mittstören.

Här syns alla fyra ”hörnstolpar” utplacerade. Topparna böjde vi sedan in mot mitten, knöt ihop dem med ståltråd och fäste dem i mittstören. Vi fäste fler hasselgrenar parallellt med de fyra hörnpinnarna för att få det hela lite stadigare. Det är svårt att få grenarna att böja sig på det sätt man vill, men det är ju lite av charmen med sådana här naturmaterial. Man får helt enkelt anpassa sig efter hur grenarna ser ut och lära sig att inte titta för noga på den lite mer ”ordnade” skissen vi hade från början…

Nästan färdigt! Det är svårt att egentligen se hur det ser ut nu innan vi är riktigt klara; fler grenar ska flätas in i stommen och längs en av sidorna ska vi sätta en tvärslå som stöd åt en rad med sparrisärt. Vi fick till en liten Tim Burton-inspirerad knorr högst upp i alla fall… Sen är det ju det här med bevattningen, jag tror att vi ska lägga ut några varv droppslang i bädden när vi bearbetat jorden färdigt. Bönorna och ärterna direktsår vi och gurkplantorna blir ju bara en eller två så det blir inte så mycket mer rotande i jorden. Ja, det får bli droppbevattning, kanske med lite dysbevattning ovanifrån när fröna gror. Det kommer bli härligt när allt vuxit upp och bildat en grön hydda mitt i den i övrigt ganska platta köksträdgården. Hela trädgårdsrummet blir genast lite mer intressant när man får till lite höjdskillnader.

Dagen innan hade vi fyllt ett fat med vatten och strött ut lite vårflor på vattenytan. Vi tyckte att det blev väldigt fint och det tyckte också de tre nässelfjärilar som slog sig ner för att sörpla nektar ur våra ”mininäckrosor”.  Det var inte helt lätt att få med dem på bild för varje gång det kom en liten vindpust åkte de runt som små båtar bland alla kronblad. Tydligen var detta väldigt roligt för det tre fjärilarna höll sig på fatet nästan hela dagen. Det är visst inte bara inom människosläktet som båtintresset blomstrar../S