Funkis-trädgården

Den här tiden på året, innan säsongen dragit igång, är perfekt att fundera över hur du vill ha det i din egen täppa. När våren väl kommer finns inte mycket tid till planering, så passa på! Vad tycker du om för stil, hur vill just du ha det, är frågor du bör ställa dig. Denna vecka tänkte jag bjuda på en ny liten serie ur trädgårdshistorien och försöka visa på hur man kan låta inspirera sig av funktionalismen, funkisen, i sitt trädgårdsskapande (tidigare har jag skrivit om Medeltida trädgårdsrum och hur de kan användas i nutid). Jag tänker under veckan ge två egna förslag på hur man kan använda funkisen idag!

Den danske trädgårdsarkitekten G.N. Brandt blev mycket betydelsefull för den nordiska utvecklingen inom trädgårdskonsten. Kyrkogården i Mariebjerg lite norr om Köpenhamn som han planerade är verkligen värd ett besök om man vill lära sig mer! Den är sammanhållen av ett strikt schema av formklippta häckar som omgärdar olika typer av kyrkogårdsrum. De strikta, formstarka ramarna kontrasterar här häftigt mot de fria och ofta ”naturligt” planterade innehållen i rummen.   

Modernismen inom trädgårdskonsten drog igång ordentligt på 1920-talet och tog mycket intryck av samtidskonsten med sina geometriska former och sitt abstrakta tänkande. Trädgårdskonsten delade ganska snart upp sig i två tydliga riktningar, den ena liknade bildkonsten och förespråkade ett tydligt formspråk i form och färg och den andra såg naturen som förebilden för trädgården, något som i princip bara skulle betraktas från huset. Efterhand kom detta att jämkas samman något, i alla fall i norden, genom att man i de små trädgårdarna främst använde sig av inhemska växter i de mer strikta planteringarna.

Ett av kyrkogårdsrummen i Mariebjerg. I ett hav av strutbräken reser sig höga tallstammar beklädda med murgröna. Enkelt och tydligt. 

I tiden låg också tankar om hälsa och friskvård och hur nyttigt det var att vistas ute i det fria. Att göra detta tillgängligt för alla, inte bara för dem på landsbyggden blev viktigt i den nya typen av stadsplanering. Stadsparker skulle vara för alla, inte minst för barnen och ”naturliga” lekplatser inlemmades i anläggningarna.

Efter Brandt tog en annan dansk arkitekt vid, C.Th. Sörensen. Ett av hans mest kända skapelser är koloniträdgården i Naerum också den norr om Köpenhamn. Här är alla kolonilotter formade som ellipser och runt varje går en välklippt häck. Mellan lotterna finns en gräsmatta med tusenskönor i där det enligt Sörensen blev en perfekt plats för barnen att leka på.. Väl värt ett besök! Kolonilotterna ser ut som små båtar där de seglar ut på mattan av tusenskönor! 

En egen trädgård även för dem som inte hade råd med en trädgårdsmästare var också nytt och krävde en helt annan syn på trädgårdskonsten än tidigare. Kravet på funktionalism, dvs att trädgården måste kunna gå att använda, inte bara vara vacker att titta på, blev oerhört viktigt. Den skulle bli den plats där familjen kunde koppla av efter dagens arbete, men också ha plats för odling av frukt och grönsaker till hemmet. Den skulle även ha ett ”lekrum” för barnen och en matplats för familjen och vännerna.

Bild från Brandts egen trädgård. Här finns några ganska små trädgårdsrum med lite olika teman. Här ses den ”naturliga” planteringen ner mot bäcken. 

För att få detta att fungera i praktiken krävdes det att trädgården skulle vara billig att anlägga och givetvis att den skulle vara relativt lättskött. Noggrann planering fodrades då förstås och ett enkelt växtval. Till trädgårdens ”arkitektur” användes ”nya” material som tex betong som man gjorde allt från murar, trappor och marksten av. Betydligt billigare och enklare att arbeta med än natursten och dessutom lätt att få tydliga och regelbundna former av.

Från Sörensens koloniområde.

I Sverige fanns det naturligtvis också många som anamade den nya stilen. Ulla Molin jobbade hårt för att få ut trädgårdsbudskapet till gemene man och skrev många artiklar och böcker om att leva med sin trädgård. Hennes egen täppa i Höganäs ses ibland på foto, kanske främst bilden av hennes cirkelrunda kattfotsmatta. Gunnar Martinsson är en annan betydelsefull trädgårdsarkitekt och hans bok ”En bok om Trädgårdar” är verkligen inspirerande än idag! Dessutom är den illustrerad med hans fantastiska teckningar där man förstår hur viktigt textur och yta på både växter och material är för stilen i den funktionella trädgården.

Mariebjergs kyrkogård. Murgröna som mörk och blank marktäckare.

Paradoxalt nog så kan man sammanfatta denna trädgårdsriktning med att man använder sig av det extremt tuktade och formade samtidigt som man ofta fyller det med ”naturliga” växtkompositioner. Man utgår gärna från geometriska former och använder sig av en bestämd färgskala. Enkelt, billigt och relativt lättskött är ledorden!

Återkommer snart med det första förslaget, nämligen en funkis-köksträdgård! /R

One thought on “Funkis-trädgården

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s