Efterord till Sissinghurst!

vycirkelnUtsikten uppifrån Vitas torn är verkligen otrolig. Denna klara höstdag ser man inte bara ut över den fantastiska trädgården utan även långt bort över de mjuka, böljande landskapet kring Sissinghurst. Åt söder ser vi resterna av den gamla palatsväggen och bakom den ligger rosengården med den perfekt klippta idegransrundeln i mitten.

vycottageOm jag vänder blicken mer åt väster ser jag ”The south Cottage” med Cottage-trädgården åt ena hållet och den öppna, luftiga fruktträdgården åt det andra.

vyängenÅt nordväst ser jag mer av fruktträdgården och oändligt med sköna skogar och åkrar i det Kentiska landskapet!

vyentrenMer åt nordost ligger de så typiska ”Oast houses”, ”Humlehusen” i en slarvig direktöversättning. De är till för torkning av humle och är en vanlig syn här i Kent.

vypowyswMot sydost ser jag rosengården igen, samt lite av den övre gården. Vi blir kvar länge här uppe, det är svårt att slita sig från utsikten och det bestående minnet blir denna höga, klara höstluft med den overkligt vackra sagovärlden nedanför. Harold och Vita var otroligt priviligerade, inte många av oss skulle ha råd att införskaffa denna ruin och rusta upp den, men även om vi kunnat, hade vi vågat? För att få lite perspektiv på denna fråga gör vi ännu en utflykt…

bodiamhelaEn helt annan typ av höstdag! Himlen är tung och grå och i det täta duggregnet närmar vi oss vårt mål: Bodiam Castle! Det verkar nästan som om vädret satt sig i sinnet att ge extra dramatik åt scenen, den grå slottsruinen mot den mörka himlen, regnets plaskande i den gyttjiga vallgraven. Det är mäktigt att se, en tvättäkta borg från 1300-talet, med torn, vallgrav och allt! Nu undrar ni vad detta har med Sissinghurst att göra? Jo, denna medeltida ruin var ute till salu ungefär samtidigt som Sissinghurst Castle och Vita och Harold var här på visning!

bodiamentreJag funderar på hur mäklarannonsen kunde sett ut: Stor ruin till salu, ett livsprojekt för den mer än händige, några väggar finnes, utsikt. Men jodå, Vita tyckte definitivt att det såg lovande ut, hon tänkte sig att de fyra medlemmarna i familjen kunde få var sitt torn och när de ville umgås med varandra kunde de ses på borggården! Medan vi går över bron som leder fram till borgen kan jag inte låta bli att tänka mig en mörk novemberkväll och hur den fuktiga kylan stiger upp ur vallgravens sumpiga vatten…

bodiamborggKomfort kan inte ha stått särskilt högt upp på Vitas lista när hon ”husletade” utan det viktigaste verkar ha varit en autentisk länk bakåt i tiden. Visst var Sissinghurst i något bättre skick än ruinen vi har framför oss nu, men det var aldrig det viktiga. Huvudsaken var att där fanns rätt miljö, ett vackert förfall, som kunde ge en drömsk bakgrund till deras hem! När vi kliver in på borggården har regnet övergått till en fin dimma av fukt och jag kan inte annat en hålla med Staffan när han utbrister: ”Vilken trädgård man skulle kunna göra här inne!”

castelinnEfter att omsorgsfullt gått igenom ruinens alla vinklar och vrår (och inte minst trappor!) tilltar regnet igen och blöta och frusna traskar vi ut ur den något dystra gamla borgen. Vad gör vi nu fram tills bussen kommer om någon timme? Vi behöver inte oroa oss, naturligtvis finns det ett ”Castle inn” alldeles bredvid busshållplatsen!

rpåpubI pubens varma stökighet fortsätter vi att fundera över vad som kunde blivit och vad som faktiskt blev! Bodiam kan kanske ses som en parallell till Sissinghurst, ett exempel på vad som är möjligt att åstadkomma. Vi har ingen ruin från medeltiden att bygga vår trädgård runt, men jag tror att vi båda kommer hem med en helt annan tillit till våra drömmar. Att våga förverkliga sina visioner, att göra det fullt ut, det är verkligen något att inspireras av!  Vårt lilla Englandsäventyr lämnar vi nu för denna gång men vi får säkert anledning att komma tillbaka till det i något inlägg framöver! Hoppas ni också blivit inspirerade! /R

Trädgården på Sissinghurst!

tornetSkulle bara vilja börja detta inlägg med att tacka er trevliga och glada kursdeltagare för en fantastiskt trevlig kursdag i lördags! Hoppas ni kom hem med massor av trädgårdsinspiration!

Nu tillbaks till Sissinghurst! Det finns så oändligt många fördelar med att besöka ett känt turistmål lite utanför säsong. Framför allt så är det så mycket lugnare! Vi är nästan först in genom de gamla portarna och i övrigt är det bara en handfull andra trädgårdsturister på plats, vi är alltså näst intill själva i de olika trädgårdsrummen! Men det är också otroligt spännande att få se trädgårdens underliggande struktur, dess ryggrad, vad det är som gör att den blir så mycket mer än bara en samling växter. Vem som helst kan få en trädgård att se fin ut i juni, men nu i oktober kommer den verkliga storheten fram!

entreninneEtt lugn vilar över trädgården när vi kliver in genom porten och överallt gör sig hösten påmind, i de citrongula och varmt vinröda tonerna på buskar och träd och i den matta grönskan och blomningen. När trädgårdens skapare Vita  Sackville-West och Harold Nicolson köpte Sissinghurst var det rätt och slätt en ruin. Det som återstod av det gamla jaktpalatset från 1500-talet var bara spridda byggnader i bedrövligt skick och en del av en gammal murvägg. Efter köpet restaurerades de byggnader som fanns kvar och mellan dem anlades trädgården för att liksom binda ihop de spridda delarna av huset. Kök och matsal fanns i en av byggnaderna, deras sovrum i ett annat, Vita hade sitt arbetsrum i det gamla tornet, Harold hade sitt i det lilla huset vid Cottageträdgården osv. För att ta sig mellan de olika rummen fick de helt enkelt gå genom trädgården! Kan hus och trädgård vara mer intimt förbundna!

bänkVita har alltid beskrivit Sissinghurst som en törnrosaträdgård, vild och vansinnigt romantisk! Hennes planteringar är alltid överdådiga och buskar och träd skall helst få häva sig över varandra som de vill medan marken under dem är packad av perenner och ett- och tvååriga växter. Och som ni ser på bilden, murar är till för att kläs in med klätterväxter! Hon älskade det extravaganta, exotiska och lyxiga, men tyckte lika mycket om det enkla och robusta. I rabatterna trängs allt från exotiska granatäppelträd och magnolior till vanlig trädgårdsnattviol och hassel.

höstfägotornetHär är verkligen proppfullt med växter och förmodligen hade både torn och trädgård försvunnit i ett hav av vildvuxen grönska om inte Harold styrt upp det hela något. Harold, som var lika trädgårdsfanatisk som Vita, ritade och planlade hela trädgården nästan direkt efter att de flyttat in. Han skapade ett sinnrikt system av långa, höga idegranskorridorer med öppningar in till olika trädgårdsrum. Planritningen är strikt arkitektonisk och vart man än vänder sig finns en spännande siktlinje inlagd, en valvöppning i en mur leder blicken till en antik urna, mellan två idegranar skymtar en bänk längre bort i trädgården, osv.

vitatdFör det är just detta, den fina kombinationen av otroligt formstarka rum och vilda, romantiska planteringar som gör trädgården så magisk. Den är verkligen ett mästerverk!

dahliorCottageträdgården med sina solnedgångstoner i rött och guld stramas upp av mörka idegransformer och välklippta häckar. Över häcken skymtar lindalléns vältrimmade kronor.

taxusodahliorEn vacker bishop-dahlia vars mörka bladverk anknyter till idegranen bakom.

thenutteryMitt bland alla de tjusiga rummen med buxbomsomgärdade planteringar finns också några rum med ett helt annat uttryck. Som till exempel detta lilla ”Nuttery” där gamla hasselbuskar bildar en allé runt en antik skulptur. På våren är marken fylld av lökväxter och nu bildar bla. ormbunkar och sockblommor en mjuk grön matta under de hårt beskurna hasselbuskarna. Ljuvligt romantiskt!

kryddtdLängst bort i trädgården ligger den lilla medelhavslika kryddträdgården. För oss känns det lite märkligt att den ligger så långt från köksregionerna, men när man begrundar avsaknaden av kryddor i vad vi hittills fått äta under vår Englandsvistelse kanske det inte är så konstigt… Vacker är den i alla fall med allt sitt silver och sin varma stenläggning!

tornetnerifrånOch som trädgårdens självklara centrum ståtar det gamla tornet, en märklig rest av vad som en gång varit. Det finns så mycket att säga om denna trädgård och dess skapare och så många fler bilder att visa, så jag tror att det faktiskt får bli ett inlägg till. Då skall ni få se hur trädgården ser ut uppifrån tornet! /R

 

Mot Sissinghurst!

hotelletVår Englandstur fortsätter! Vi bodde i den lilla staden Cranbrook, en fantastiskt charmig liten ort som förmodligen inte särskilt många känner till. Anledningen till att vi hittade hit är att det ligger på bekvämt vandringsavstånd till Sissinghurst Castle! Vårt hotell, ”The George”, är en av stadens äldsta byggnader och här bodde faktiskt både Vita Sackville-West och Harold Nicolson (de som tillsammans skapade trädgården på Sissinghurst) då och då under 1930-talet när de kom för att inspekterade hur renoveringen av Sissinghurst Castle framskred. Eftersom detta är England visar det sig också att även Elisabeth den första spenderade en natt här på 1570-talet, förmodligen i samma ärende som Vita och Harold, fast då gällde det inspektion av det ursprungliga, nybyggda jaktpalatset på Sissinghurst…! Nedlusat med Sissinghurst-historia alltså!

vyosVi startar vår vandring en strålande vacker oktobermorgon. Det är fortfarande lite fuktkyligt i skuggan, men när vi kommer ut från den lilla staden och de skuggande husen, står vi plötsligt mitt i det gassande solljuset!

vyStigen vindlar fram med en mur av grönska på ena sidan och med en hänförande utsikt på den andra. Böljande fält, strösslade med kor och får och därefter bulliga lövskogar med ett gyllene höstskimmer över sig.

skyltInnan vi ens hunnit börja undra om vi är på rätt väg, snubblar vi nästan över denna skylt! Japp, vi har kommit rätt! Men orolig över att gå vilse behöver man verkligen inte vara eftersom detta hundälskande folk dyker upp lite då och då på stigen med en liten vovve i släptåg. ”Good morning! Lovely day for a walk!” ”Sissinghurst Castle?” Jajamen, vi kommer snart att vara där. Artigare och trevligare människor får man leta efter!

överväxtvägStigen breddar sig något och vi kommer då och då in i små skogspartier. Som det växer! Grönskan är verkligen som en mur omkring oss och på varenda milimeter av jord växer det något. Växtligheten är annorlunda än hemma, här finns så mycket mer vintergrönt även utanför trädgårdarna. En förvildad variant av rhododendron, drivor av murgröna och otroligt vackra, glänsande mörkgröna järneksväggar!

ilexTror jag att man kan göra vackra dörrkransar i England när man bara behöver gå en sväng utanför dörren och plocka hur mycket järnek som helst!

gårdDå och då dyker det upp en gård mellan kullarna och jag kan inte låta bli att höra intromusiken till ”Morden i Midsomer” för mitt inre (det kan också bero på att Staffan går och gnolar på denna melodi hela tiden…).

entrenFramme! Precis innan öppningsdags står vi framför porten, uppfyllda av det strålande vackra Kentiska landskapet och fulla av förväntningar på vad vi nu skall få se! I nästa inlägg får ni följa med in genom porten! /R

 

Great Dixter

formklipptaEfter nästan två veckors datorkrångel är vi så äntligen tillbaka på nätet igen! Vi är också tillbaka från en kort inspirationsresa till England! Vårt mål var framförallt trädgårdarna Sissinghurst och Great Dixter men också att få insupa det fantasiska landskapet där dessa båda trädgårdar ligger. Ingen av oss var särskilt pigg på att köra bil på fel sida av vägen så vi bestämde oss för att ta oss fram via buss och till fots.

spåvägStaffan på den lilla vägen upp mot Great Dixter. Här bodde den kände trädgårdsskribenten Christopher Lloyd som gick bort 2006.

Vår bas blev i den otroligt mysiga lilla staden Cranbrook (staden ligger nästan mitt mellan Sissinghurst och Great Dixter i Kent) och härifrån startade vårt lilla äventyr till Great Dixter. Givetvis fanns det inga synliga busshållplatser då hela huvudgatan höll på att byggas om, men som tidigare resor lärt oss kan man alltid hålla utkik efter en äldre dam vid en väg med en kasse i handen. En bit uppåt gatan stod inte mindre än tre damer med lätt blåtonat hår och med ett stadigt grep om varsin dramat. Mycket riktigt sladdar det snart in en liten gul lokalbuss framför damerna. Det är verkligen otroligt hur fort man kan köra på så smala vägar! Lätt sönderskakade ramlade vi av i ännu en pittoresk liten by som heter Northiam och härifrån är det bara en liten promenad uppför en kulle med fantastiska utsikter innan man skymtar Dixters skorstenar över grönskan.

huset

Nej, det är inte fotot som är snett det är faktiskt huset. Det lutar åt alla möjliga håll samtidigt vilket kanske inte är så konstigt eftersom de äldsta delarna byggdes någon gång under 1450-talet…

Vilken märklig trädgårdsupplevelse! När jag vandrar gången fram mot detta knasiga hus känns det som om jag förvandlats till Alice och detta är ingången till Underlandet! Gången delar sig och försvinner in bakom höga häckar och med viss tvekan vågar jag mig vidare…

roformklipptTrädgårdsrummen är lika sagoaktigt fantastiska som entrén lovade. Märkliga, formklippta buskfigurer blandas med överdådiga, yviga planteringar.

smalgångSå mycket plantor! Planteringarna är fullkomligt packade av växter! I vissa rum får jag nästan klaustrofobi för här finns nästan ingenting annat än ett hav av växter och en liten, smal gång som försvinner in bakom en mörk idegranshäck…

ingångI andra rum balanseras de vilda planteringarna upp av minutiöst klippta idegranar och gångarna tillåts att svälla ut något. Kontrasterna mellan yvigt och tuktat är fantastisk.

rorabOch överallt i trädgården skymtar detta sagohus och aldrig tidigare har jag väl förstått hur väl ett hus och en trädgård kan samspela med varandra. Men det är ju inte heller varje dag man ser ett hus från 1400-talet med en tillbyggnad av den kände arkitekten Edwin Lutyens (tillbyggnaden stod färdig 1912) som i många år samarbetade med trädgårdsgurun Gertrud Jekyll. Himlen är klarblå och höstrabatten som är fylld av prydnadsgräs och mustiga färger lyser i den gyllene oktobersolen, vi är nästan själva i trädgården…

svilarSå mycket vackra bladformer! Staffan pustar ut på en av de alldeles för få bänkarna. Man kan inte låta bli att undra om trädgården bara är gjord för att gå runt i och tittas på och arbetas i, för sittplatser är det verkligen ont om!

bananerTrädgården är full av överraskningar! Här hamnade vi plötsligt i ett djungelrum, även detta fullproppat med växter, alla med en exotisk anknytning. Här ses bland annat en jättelik bananplanta med huset i bakgrunden! Lite annat klimat har de allt här i England…

pampasgräs

Man brukar ju säga att en trädgård inte överlever sin skapare, men mer personligt än så här kan det knappast bli, trots att trädgårdens skapare Christopher Lloyd inte längre lever. Denna trädgård följer inga regler eller stilideal, den är en produkt av en fantasifull persons föreställning av paradiset. Här finns faktiskt inga gränser, trädgården är knasigt överdådig, överraskande, rolig, fullständigt opraktisk och alldeles, alldeles underbar! /R

 

Kvittenskörd

korgenJag brukar egentligen inte skörda våra kvittenfrukter före oktober, men efter några blåsiga dagar knäcktes en frukttyngd gren så nu finns det inget annat att göra än att plocka in frukterna. De är verkligen en härlig syn! Stora, lite ludna och på solsidan näst intill citrongula.

vyJag låter några frukter sitta kvar för att kanske få lite mer mognad och dessutom är de så vackra där de hänger! Ett sådant knasigt litet träd, knappt fyra år gammalt och ändå så mycket frukt! De veka små grenarna skulle verkligen behöva växa till sig lite…

frukteriträdSom sagans gyllene äpplen…

lingonOj, oj, här finns mer att skörda på Frukt- och bärterrassen! Ännu en omgång lingon! men först skall det kokas kvittenmarmelad… /R

Murad kant i Blomstergården!

tvålecablockKommer ni ihåg Blomstergården? Det skall bli vårt nya trädgårdsrum med funktionen att odla blommor till buketter och arrangemang! Mycket av våra tankar upptas just nu av denna motspänstiga lilla yta och ni som hängt med vet att staket samt en blomsterbod redan påbörjats. Nu var det dags för en uppmurad rabattkant. Hmm… murandet kändes märkligt bekant!

lecablockVarför göra det enkelt för sig med bara en rak rabatt? Mycket sågande blev det innan det hela murades fast.

tröskelNaturligtvis lutar även denna del av trädgården och eftersom vi måste gräva bort så mycket grus ur rabatterna som möjligt bestämde vi oss för att höja upp ytan något. Två gamla betongkantstenar murades fast som tröskel vid utgången så nu är det bara till att börja skyffla grus för att fylla upp!

putsatmotbodenEfter putsning ser det ut så här! Tanken är alltså att gruset innanför murkanten skall grävas bort och därefter skall jord fyllas upp till kanten. I den här delen av Blomstergården kommer det främst att planteras rosor och perenner som kan användas till snitt.

putsatbänkplatsenI den lilla ”rutan” är det tänkt att det skall stå en bänk och markmaterialet blir vårt vanliga, lite rödaktiga dräneringsgrus.

putsatfrånbodenBlomsterboden har blivit lite mer av ett rum nu när det fått ett kanalplasttak och utsikten ut över den trista makadamen har äntligen börjat förändras. Svårt att se det framför er? Det har faktiskt inte jag! Min vy är redan fylld med grönska och rosor och mitt på det lilla runda ”torget” står en piedestal med en stor vas, fylld av färgsprakande blommor! Bäst att jag skyndar mig tillbaks till spaden! /R

 

 

Buxbomsterrassen i solgasset

vysyd1Även Buxbomsterrassen är septemberfin trots att mycket i rabatterna börjat vissna.

vysydöstInga höstfärger är synliga än utan det är som om sommaren samlar sig till ett sista, storstilat farväl innan hösten får ta vid på riktigt!

vysyd2De japanska gräsen strålar i motljuset!

utsiktUtsikten är så här års lite dovare i färgerna och stora flockar med småfåglar far hit och dit mellan åkern nedanför och trädens kronor ovanför allteftersom rovfåglar med tunga vingar patrullerar över åkern. Det är verkligen fantastiskt att känna sig nästan i jämnhöjd med dem när de seglar förbi! Härligt att ha utsikt! /R